Svensk ordbok 2009, webbversion

garde [gar`deäv.ga`rde] substantiv ~t ~n gard·etmilitärt förband som beskyddar en högt upp­satt person admin.mil.JFRcohyponymlivvaktcohyponymlivregemente gardeskaserngardesofficerhästgardelivgardeslottets gardeäv. som benämning på vissa elittruppförband, särsk. utom­landsdet preussiska gardetäv. om mer informell styrka, t.ex. vid inbördes­krig o.d.medborgargardedet röda gardetäv. om väl samman­hållen grupp av personerdet gamla gardet i partietdet lätta gardetde prostitueradengt åld.det tunga gardetde viktigaste personernasedan 1638av fra. garde med samma betydelse, eg. ’vakt; skydd’, till garder ’bevara; bevaka’; jfr gardera, garderob, gardian