Svensk ordbok 2009, webbversion
gemå´l
substantiv ~en ~er
ge·mål·en●make eller maka till mycket högt uppsatt person
vanligen kunglig
ngt åld.släkt.yrk.Oscar II:s gemålngns gemål, gemål till ngnsedan 1565av lågty. gemal med samma betydelse, eg. ’bunden genom avtal’