Svensk ordbok 2009, webbversion
[∫aŋ-el.∫an-]
substantiv ~en ~er
gend·arm·en●medlem av militärt organiserad polis- eller ordningstrupp
särsk. i Frankrike
mil.samh.yrk.JFRcohyponymkarabinjär
sedan 1808av fra. gendarme med samma betydelse, till gens d’armes ’folk med vapen’