Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
gen|klang·en●mäktigt ljud som uppstår när ett annat (starkt) ljud återkastas
musikJFRcohyponymåterklangcohyponymgenljudcohyponymeko
klockornas genklang○ofta bildligtpositiv reaktion
på ngns förslag e.d.
JFRcohyponymgensvar
förslaget om en solidaritetsmanifestation väckte stark genklang hos åhörarnasedan 1749; 1877 i bildlig bemärkelsetill gen- 1 och klang