Svensk ordbok 2009, webbversion

ge`nomföring substantiv ~en ~ar gen·om|­för·ing·en1det att genom­föra ngt Nollgenomföring (av ngt)sedan åtm. 19282av­snitt i fuga där temat löper genom flera stämmor tid.○äv. om av­snitt i sonat där det tidigare presenterade temat bearbetassedan 18823isolator för elektrisk ledning som löper genom en vägg eller ett hölje Nollgenomföringsbult○äv. om hylsa för rör som dras genom vägg, golv etc.golvgenomföringrörgenomföringo­täta genomföringar vid duschblandare och tvätt­ställsedan åtm. ca 1925