verb genomlevde, genomlevt, pres. genomlever
gen·om|lev·er●erfara (ngt) från början till slut
vanligen med avs. på svår och komplicerad process
psykol.JFRcohyponymgenomgåcohyponymgenomlida
de fick genomleva terrorn på nära hållgenomleva ngtsedan ca 1800jfr ty. durchleben med samma betydelse
Subst.:vbid1-168691genomlevande