Svensk ordbok 2009, webbversion

gentil [∫aŋti´l] adjektiv ~t gent·ilmycket elegant och fri­kostig admin.psykol.JFRcohyponym1flott 2cohyponymschangtil han är väldigt gentil mot sina vänneräv. om handling o.d.ett gentilt erbjudandeibl. äv.elegant, lyxig ett gentilt hotellgentil (mot ngn)sedan 1816av fra. gentil ’adlig; snäll, vänlig’; av lat. genti´lis ’som hör till en släkt’, till ge´ns ’släkt; stam’; besl. med genus