Svensk ordbok 2009, webbversion

gentleman [jen`tle-] substantiv ~nen gentlemän, best. plur. gentlemännen gentle|­mann·enartig och takt­full man som iakt­tar regler för gott upp­trädande psykol.yrk.JFRcohyponymriddare 1cohyponymriddersman gentlemannaidealen gentleman som inte sökte dra för­del av mot­ståndarens skadasedan 1804av eng. gentle­man med samma betydelse, urspr. ’adels­man’, till gentle ’adlig’; jfr gentil