Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
gilj·ar●fria
åld.släkt.JFRcohyponymfria 1
gilja (till ngn)sedan förra hälften av 1300-taletWestmanna-Lagenfornsv. gilia ’locka; förföra; fria’; besl. med fornsv. gälskaper ’otukt’, sv. dial. gäl ’okysk’
Subst.:vbid1-169692giljande