Svensk ordbok 2009, webbversion

gitter [git´-el.jit´-] substantiv gittret, plur. ~, best. plur. gittren gittr·etregel­bunden, gallerliknande an­ordning av parallella linjer eller punkter särsk. i fys. samman­hangfys.optik.atomgitterkristallgitterpunktgitterrymdgitteräv. om glas- el. metallspegel med täta, parallella ritsarkonkavgitterreflexionsgitteräv. om galler i elektron­rörsedan 1899av ty. Gitter med samma betydelse; av o­visst urspr.