Svensk ordbok 2009, webbversion
[git´-el.jit´-]
substantiv gittret, plur. ~, best. plur. gittren
gittr·et●regelbunden, gallerliknande anordning av parallella linjer eller punkter
särsk. i fys. sammanhangfys.optik.atomgitterkristallgitterpunktgitterrymdgitter○äv. om glas- el. metallspegel med täta, parallella ritsarkonkavgitterreflexionsgitter○äv. om galler i elektronrörsedan 1899av ty. Gitter med samma betydelse; av ovisst urspr.