Svensk ordbok 2009, webbversion

gju`tjärn substantiv ~et gjut|­järn·etjärn som har hög kol­halt och an­vänds till gjut­gods matrl.tekn.JFRcohyponymtackjärn gjutjärnsgallergjutjärnsstekpannamassiva minnes­märken i gjutjärnsedan 1842