Svensk ordbok 2009, webbversion

glam´ substantiv ~met glamm·ethög­ljudda glädje­yttringar med stoj och stim komm.JFRcohyponymstoj på nyårs­afton var det fest och glam i hela stansedan mitten av 1400-taletSvenska Medeltids Dikter och Rimfornsv. glam ’larm; gny; sorl’; av o­viss här­ledning; ev. ljud­härmande