Svensk ordbok 2009, webbversion

gla`sögonorm substantiv ~en ~ar glas·ög·on|­orm·enen gul­brun sydasiatisk kobra med ett glasögonliknande mönster på den ut­spända halsskölden; anv. av orm­tjusare zool.äv. all­männarekobra äv. om (ung) person, särsk. barn, som bär glas­ögonskämts.sedan 1793