substantiv ~n
glimm·ern●typ av halvmetalliskt glänsande mineral som lätt delar sig i tunna skivor
ofta förekommande i olika bergarter; ibl. anv. som isoleringsmaterial
mineral.JFRcohyponymkattguldcohyponymglans 2
glimmersandglimmerskivajärnglimmermalmglimmeruranglimmersedan 1687av ty. Glimmer med samma betydelse, till glimmern ’glänsa’; jfr glimra
2glimm´er
substantiv glimret
glim·ret●glans
mindre brukl.fys.JFRcohyponymglans 1cohyponymblänk
sedan ca 1430Själens tröstfornsv. glimber; till glimra; jfr 1glimmer