verb ~de ~t
glim·rar●lysa med svagt, skiftande (åter)sken
NollJFRcohyponymglimmacohyponymglittra
fjärden glimrade i månskenetglimrasedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. glimbra; gemens. germ. ord; bildn. till glimma
Subst.:glimrande;
2glimmer
Svensk ordbok 2009, webbversion