Svensk ordbok 2009, webbversion
glo
verb ~dde ~tt, pres. ~r
●titta (länge) på ett dumt sätt
vard.komm.JFRcohyponymblängacohyponymstirra
barnen glodde på nykomlingenglo (på ngn/ngt)sedan 1669 i bet. ’stirra’jfr fornsv. gloa ’glöda’; gemens. germ. ord (ty. glühen, eng. glow ’glöda’); jfr glöd
Subst.:vbid1-170933gloende