[glåo´btråt-]
substantiv ~n, plur. globetrottrar el. ~ äv. ~s
globe|trott·ern●person som reser runt hela jordklotet
trafik.yrk.sedan 1904av eng. globetrotter med samma betydelse, till globe ’jordklot’ och trot ’trava; lunka’; jfr glob, foxtrot, trottoar