substantiv ~t
god|tyck·et●handlande som inte grundar sig på saklig bedömning
och därför är oförutsägbart och ibl. orättvist
komm.JFRcohyponymgottfinnande
han blev utlämnad till makthavarnas godtycke○äv. om bristande bedömninggodtycke verkar ha fått råda vid planeringen(efter) ngns godtyckesedan ca 1740