Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
gräl·et●retlig, högljudd, respektlös diskussion
med mera invektiv o.d. än eg. argument
komm.tid.JFRcohyponymskällcohyponymgnabbcohyponymdispytcohyponym1träta
familjegrälstorgrälstormgrälmucka grälhan råkade i gräl med en arbetskamratgräl (mellan ngra) (om ngn/ngt/SATS), gräl (med ngn) (om ngn/ngt/SATS)sedan 1738till gräla