Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
gräl·ar●vara invecklad i gräl
komm.JFRcohyponym1bråka 1cohyponym2skälla
de grälar ofta och skyller på varandrahan grälade med sin fru○äv.med prep.på
starkt förebrå
hon grälar alltid på barnen när de inte hänger upp ytterklädernagräla (med ngn) (om ngn/ngt/SATS), gräla (på ngn) (för ngt/SATS)sedan 1749sv. dial. gräla ’prata ytligt; kivas’; trol. urspr. ljudhärmande
Subst.:vbid1-174673grälande;
gräl