substantiv ~en ~er [grän´d-]
gränd·en●trång gata i (inner)stad
ofta flankerad av höga husväggar; vanligen utmynnande i större gata
trafik.gränderna i Gamla stan○ibl. i namn på mycket gamla gator av detta slagBengt Bagares grändsedan 1421Stockholms Stads Jordebok 1420–1474fornsv. gränd, urspr. ’grannelag; trakt’; bildn. till granne