Svensk ordbok 2009, webbversion

grä`va verb grävde grävt, pres. gräver gräv·er●ibl. med partikel, särsk.fram, ner, upp, ut åstad­komma grop i marken (eller snön) vanligen med hjälp av spade, nu­mera äv. med gräv­maskin Nollbarnen grävde efter en skatthan skulle gräva upp rabatterna och plantera lökarmördaren kan ha grävt ner mord­vapnetarkeologerna håller på att gräva ut en antik bo­plats i om­rådet○äv. med avs. på resultatetgräva en gropgräva en brunn○äv. om att åstad­komma grop el. hål e.d. i an­dra före­målgräva bland ruinernahennes naglar grävde sig in i hans arm○äv. bildligt, spec.rota hon grävde i garderoben efter något passande att ta på sig○spec. äv. om att under­söka nog­grantgräva i det förflutnaen rad sär­egna om­ständigheter har grävts fram○särsk. (i pres. part.) i mediesammanhangunder­söka nog­grant en grävande journalistgrävande journalistikgräva (ngt), gräva (fram/ner/upp/ut ngt), gräva (efter ngt)gräva ner stridsyxansestridsyxa gräva sin egen gravse1grav 1 gräva upp stridsyxansestridsyxa sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. grava, gräva; gemens. germ. ord; jfr 1grav, grava, grop Subst.:vbid1-174939grävande, grävning Gräv där du står.Titel på bok av Sven Lindqvist (1978), en handbok för lekmän i forskningsmetodik (särsk. metodik för arbetsplatsforskning)