Svensk ordbok 2009, webbversion

grö`tmyndig adjektiv ~t gröt|­mynd·igöver­lägsen på ett dumt sätt admin.psykol.JFRcohyponymdryg 2 en grötmyndig byråkratäv. om handling o.d.hans grötmyndiga upp­trädandesedan 1669ombildn. av lågty. grotmündig ’stor i munnen’