Svensk ordbok 2009, webbversion

grej´ substantiv ~en, plur. ~er [grej`- äv. grej´-] el. ~or grej·en1(o­bestämd) sak vard.NollJFRcohyponympryl 1cohyponymdoningcohyponymmanickcohyponym2moj innegrejde lämpade ut alla grejerna ur bilenvar­enda grej i huset putsades och dammadesen sån där liten grej som man lägger i blom­vaser för att vattnet ska bli närings­riktsedan 1883 (i formen greja)av no. greida ’ordning’, i plur. ’redskap, verk­tyg’; med prefixet ga- ’samman’ till 1reda 2vanligen i sing. händelse vard.Nolldet hände en kul grej på hem­vägen○ofta om före­mål för verksamhetvard.; ofta i mass­mediala samman­hangpropagandagrejett reportage­team jobbade på en grej om arbets­miljön○äv. om specialitet e.d.vard.han har verkligen hittat sin grejdatorer är inte min grejgöra en stor grej av ngtbehandla ngt som mycket viktigtoch berätta det​ hon gjorde en stor grej av att hon just hade slutat röka sedan 1959En kul grej hände på vägen till Forum.Svensk titel på amerikansk musikal (1962) och film (1966)