Svensk ordbok 2009, webbversion

grep segripa
grep substantiv ~en [gre´p-] ~ar el. 2gre`pe2gre`pe ~n [gre`p-] ~ar grep·enett jordbruks­redskap i form av en stor gaffel anv. bl.a. för hölassning, gödsel­spridning och potatis­upptagning jordbr.verkt.JFRcohyponymgaffel 1 grepklodynggrepgrävgrepsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. grep; bildn. till gripa