substantiv grubblet
grubbl·et●det att grubbla
komm.grubbelsjukreligionsgrubbelhon satt försjunken i grubbelfadern tyngdes ofta av grubbel över familjens ekonomigrubbel (om/över ngn/ngt/SATS)sedan 1746till grubbla
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv grubblet
grubbl·et●det att grubbla
komm.grubbelsjukreligionsgrubbelhon satt försjunken i grubbelfadern tyngdes ofta av grubbel över familjens ekonomigrubbel (om/över ngn/ngt/SATS)sedan 1746till grubbla