substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
gruff·et●mindre allvarligt bråk eller gräl
komm.de råkade i gruff när de skulle dela upp pengarnagruff (mellan ngra) (om ngn/ngt/SATS), gruff (med ngn) (om ngn/ngt/SATS)sedan 1881till gruffa
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
gruff·et●mindre allvarligt bråk eller gräl
komm.de råkade i gruff när de skulle dela upp pengarnagruff (mellan ngra) (om ngn/ngt/SATS), gruff (med ngn) (om ngn/ngt/SATS)sedan 1881till gruffa