Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
grund|lag·en●lag som reglerar ett lands politiska system
och som inte kan förändras utan omfattande åtgärder
jur.SYN.synonym1författning 1synonymkonstitution 2
grundlagsfästgrundlagsskyddgrundlagsvidriggrundlagsändringtill grundlagarna räknas regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagensedan 1629till 2grund i bet. ’fundament, grundval’
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
grund|lag·et●grundval
mindre brukl.af.på (ADJ) grundlag, grundlaget (för ngt)sedan 1795se 2lag