Svensk ordbok 2009, webbversion

grun`dstötning substantiv ~en ~ar grund|­stöt·ning·endet att hårt stöta mot grund vid båt­färd ofta så att båten fastnar sjö.JFRcohyponymgrundkänning ett dygn efter tankerns grundstötning hade olje­bältet nått bad­strändernasedan 1862