substantiv ~en ~ar
gung|stol·en●hård vilstol (vanligen) med uppåtböjda medar, avsedd att gunga i
heminr.en knarrande gungstolfarmor satt som vanligt i gungstolen framför brasansedan 1808Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
gung|stol·en●hård vilstol (vanligen) med uppåtböjda medar, avsedd att gunga i
heminr.en knarrande gungstolfarmor satt som vanligt i gungstolen framför brasansedan 1808