[gur´g-]
substantiv gurglet, plur. ~, best. plur. gurglen
gurgl·et1knappast plur.
ljud av vätska som bubblar
Nollett irriterande gurgel från vasken varje gång grannen körde sin diskmaskinsedan 1909till gurgla
2smågräl
vard.komm.det blev lite gurgel när de skulle fördela pengarnagurgel (mellan ngra) (om ngn/ngt/SATS), gurgel (med ngn) (om ngn/ngt/SATS)sedan 1874