substantiv gycklet
gyckl·et●skämt i ord och åtbörder
ofta på ett mindre vänligt sätt; ibl. om allvarliga saker
komm.JFRcohyponym1drift 3cohyponymnarrspelcohyponymspratt
gyckelmakaremarknadsgyckelhan drev gyckel med allt vad föräldrarna höll heligthon blev föremål för kamraternas gyckelgyckel (med ngn/ngt)sedan 1773till gyckla