Svensk ordbok 2009, webbversion

häf`tig adjektiv ~t häft·ig1som känne­tecknas av plötslig och mycket stark kraft­utveckling om natur­företeelse, känsla etc. meteorol.psykol.en häftig åsk­skuren häftig smärta i brösteten häftig stöthon bromsade häftigt in (adv.)ibl. utan plötslighet(snabb och) intensiv häftig sjö­gången häftig stridden sjukes häftiga and­hämtningäv. om abstrakta före­teelserJFRcohyponymhäftig 2 en häftig diskussionhan fram­förde häftiga an­klagelserhäftiga protester mot regeringens åtstramnings­paket”Det är ditt fel”, sade hon häftigt (adv.)sedan 1584av lågty., ty. heftig med samma betydelse; besl. med hast 2som lätt drivs till vrede eller ilska om person el. persons karaktär admin.psykol.JFRcohyponymhäftig 1 ett häftigt lynneett häftigt temperamentreta honom inte ― han är mycket häftigäv. för att beskriva en person i ngn funktionstarkt engagerad en häftig mot­ståndare till döds­straffethäftig (mot ngn)sedan 16093till­talande genom sina an­slående eller sensationella egenskaper t.ex. färg­glädje, kraftig rytmik el. hög ljud­nivå vard.admin.JFRcohyponym2innecohyponym2tuff 1 en häftig rock­låten häftig bad­dräkthäftiga sport­bilarett häftigt partajhäftig (att+V)sedan 1974Betydelsen ’anslående, tuff’ av häftig har flera decennier på nacken men förekommer fortfarande mest i ungdomsspråk, och är i varje fall mycket vardaglig. När äldre personer använder ordet i den betydelsen tycks det ofta vara för att anspela på ungdomsspråk.