Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
häls·ning·en1det att ge (ngn man möter) ett artigt tecken på igenkännande eller uppmärksamhet
komm.hälsningsplikthan nickade, men hon besvarade inte hans hälsning○i sammansättn. äv. utvidgathälsningsanförandehälsningsceremonisedan 15262det att sända (ngn) vänligt tecken på hågkomst eller uppmärksamhet
via ngn annan el. med post e.d.; spec. i avslutningsfraser i brev o.d.
komm.blomsterhälsningjulhälsningsvarshälsningen personlig hälsninghan hade hälsningar till henne från fadernhjärtliga hälsningar från ett soligt SpanienMed vänlig hälsning/ NN○ibl. äv. tillsammans med meddelandevard.hälsningar från NN att han har det braen hälsning (från ngn/ngt) (till ngn/ngt)en sista hälsning
ett sista farväl till ngn som begravs
mängder av ungdomar kom till hans begravning för att ge honom en sista hälsning
sedan 1526