Svensk ordbok 2009, webbversion

hän`delse substantiv ~n ~r händ·els·en1av­gränsat, iakt­tagbart skeende som inte är möjligt att (helt) förut­se eller kontrollera och vanligen är på ngt sätt anmärknings­värt statist.SYN.synonymtilldragelse händelseutvecklingskenhändelsevärldshändelseen historisk händelseen litterär händelseen o­förutsedd händelsehändelsen med den försvunna plån­bokenkvälls­ekot med en samman­fattning av dagens viktigaste händelseren journalist som var placerad i händelsernas centrumkungens besök var en stor händelse i stadens historia○spec. i statistiska samman­hang om en­staka ut­fall bland ett an­tal möjligahändelsen att få en tvåa vid tärnings­kast○äv. försvagat, särsk. i ut­tryck som an­ger vill­kor e.d.för den händelse att det skulle bli kris ...i händelse av regn finns ett reservprogram○spec. om negativ till­dragelseolyckshändelseen traumatisk händelseen upp­skakande händelseen tragisk händelse(i) händelse (av ngt), (för) den händelse SATS, händelsen (SATS), händelsen (med ngn/ngt)en händelse som ser ut som en tankengt som inte tycks ha in­träffat av en slumpgå händelserna i förvägbehandla sakerna på ett för tidigt stadium​ att tala om äktenskap oss emellan var naturligtvis att gå händelserna i för­väg i alla händelserunder alla förhållanden​ det finns en del brister i boken, men i alla händelser är den väl värd att läsa sedan 1579idiomet en händelse som ser ut som en tanke E.G. Geijers ord (1832) om Kalmarunionen, med inne­börden att unionsbeslutet var till­fälligt och föga genom­tänkt; betydelsen av ut­trycket är nu­mera oftast den mot­satta 2i vissa ut­tryck till­fällig om­ständighet NollJFRcohyponymslump de träffades av en händelsedet var en ren händelse att han fick kännedom om intrigen(av) en händelsesedan 1629Händelser vid vatten.Titel på roman av Kerstin Ekman (1993)