Svensk ordbok 2009, webbversion
hänk
`
el
substantiv
~n hänklar
hänkl·ar
●
handtag med två fästpunkter
på kruka o.d.
Noll
SYN.
synonym
öra 2
sedan 1843
av ty.
Henkel
; nära besl. med
hänga
substantiv ~n hänklar
hänkl·ar●handtag med två fästpunkter
på kruka o.d.
NollSYN.synonymöra 2
sedan 1843av ty. Henkel; nära besl. med hänga