verb härdade härdat
härd·ar●äv. fast sammansättn., jfruthärda
ha tillräcklig inre styrka för att inte bryta samman
utan fortsätta som tidigare
med.han härdade inte ut med ovisshetendet gick inte att härda ut längre i oväsendethärda ut (med ngn/ngt/att+V), härda ut (att+V)sedan 1508brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. härdha ut
Subst.:vbid1-188501uthärdande