Svensk ordbok 2009, webbversion

`rkomst substantiv ~en här|­komst·en(släktmässigt) ur­sprung särsk. med tanke på föräldrarnas (el. för­fädernas) samhälls­ställning släkt.JFRcohyponymbörd 1cohyponymproveniens hon var av ringa härkomstäv. med ton­vikt på geografiskt ur­sprungetnisk härkomsthon var av ut­ländsk härkomsten lätt skorrning av­slöjade hans syd­svenska härkomst(av ADJ) härkomstsedan 1635av lågty. herkumst med samma betydelse; till 2komma