Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
här|komst·en●(släktmässigt) ursprung
särsk. med tanke på föräldrarnas (el. förfädernas) samhällsställning
släkt.JFRcohyponymbörd 1cohyponymproveniens
hon var av ringa härkomst○äv. med tonvikt på geografiskt ursprungetnisk härkomsthon var av utländsk härkomsten lätt skorrning avslöjade hans sydsvenska härkomst(av ADJ) härkomstsedan 1635av lågty. herkumst med samma betydelse; till 2komma