Svensk ordbok 2009, webbversion
hä`rstamning
substantiv ~en ~ar
här|stam·ning·en●(släktmässigt) ursprung
för person el. djur
släkt.en person av okänd härstamning○äv. för annan företeelseordets härstamning(av ADJ) härstamning, härstamning (från ngn/ngt)sedan 1819