Svensk ordbok 2009, webbversion

häx`a substantiv ~n häxor häx·an●en kvinnlig sago­figur med förmåga att ut­öva skadlig trolldom genom (förment) förbund med djävulen sag.yrk.häxan i pepparkaks­husethäxorna troddes fara till Blåkulla på sina kvastar○äv.kvinna som på­stås vara i förbund med djävulen särsk. i sam­band med religions­förföljelse häxprocesshon brändes på bål som häxa 1686○äv. försvagat om all­mänt mot­bjudande kvinnaJFRcohyponymspöke far­modern var en riktig gammal häxasedan 1667av ty. Hexe med samma betydelse, äldre hagazussa, trol. eg. ’trollväsen på gärdsgårds­stör’, till fornhögty. hag ’hägnad; grind’