Svensk ordbok 2009, webbversion
hå
`
nskratta
verb
~de ~t
hån|skratt·ar
●
skratta hånfullt
komm.
polisen hånskrattade åt mannens förklaring
hånskratta (åt ngn/ngt/SATS)
sedan 1850
Subst.:
vbid1-187336
hånskrattande
;
hånskratt