Svensk ordbok 2009, webbversion

hå`rdra äv. åld. hå`rdragahå`rdraga verb hårdrog hårdragit hårdragen hårdragna, pres. hårdrar äv. åld. hårdrager hår|­drag·it●föra (resonemang) ända till en­skilda detaljer och där­med nå o­rimliga resultat komm.JFRcohyponympressa 1 man kan inte hårdra liknelsen på det sättet○äv.dra allt­för långt­gående (och detaljerade) slut­satser av ngt om man hår­drar hans resonemang kommer man fram till att det an­gripna landet var skuld till krigethårdra ngtsedan 1749jfr fornsv. hardragha ’dra i håret’ Subst.:vbid1-187480hårdragande, vbid2-187480hårdragning Stavningen *hårddra är frestande men felaktig – ordet har ingenting med hård att göra utan är sammansatt av hår och dra.