Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n högmässor
hög|mäss·an●den svenska kyrkans huvudgudstjänst
med predikan, altartjänst och nattvardsfirande enl. viss ritual (före 1986 ofta utan nattvardsfirande)
relig.JFRcohyponymaftonsångcohyponymhögmässogudstjänst
högmässofirandegå i högmässanhögmässan började som vanligt kl. 11(under/vid) högmässansedan 1385Klosterläsningfornsv. höghmässa