Svensk ordbok 2009, webbversion

haloge´n substantiv ~en ~er halo·gen·entyp av grund­ämne vars kemiska föreningar med metaller är salter ämne.SYN.synonymsaltbildare till halogenerna räknas fluor, klor, brom, jod och astatsedan 1868modern bildn. till grek. hal´s, genitiv hal´os ’salt’ och gene´s ’född; av en viss art’