Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
hals|band·et●prydnad som bärs runt halsen
ofta bestående av en kedja (med ev. hängsmycken) el. av en rad pärlor uppträdda på en snodd
kläd.JFRcohyponymhalsring
på festen bar hon sitt finaste halsband○äv.ring eller rem som utgör fäste för koppel (eller igenkänningstecken)
för hund, katt e.d.
sedan 1483inventarieförteckning på Viborgs slott (Grönblad)fornsv. halsband