substantiv halstret, plur. ~, best. plur. halstren
halstr·et●järngaller för stekning över öppen eld
el. glöd
kokk.JFRcohyponymrist
hålla ngn på halsterhålla ngn i ovisshet eller spänning
tv-serien är upplagd så att tittarna hålls på halster mellan avsnitten
sedan 1443Tynnelsöinventarietfornsv. halster; av omdiskuterat urspr.; ev. besl. med hålla