substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
halv|sysk·on·et●person som har antingen far eller mor gemensam med viss annan person
släkt.yrk.JFRcohyponymsyskon
○i plur. ofta med innebörd av ömsesidighetde är halvsyskonngns halvsyskon, halvsyskon till ngn, ngra är halvsyskonsedan 1478fastebrev utfärdat av lagmannen i Dalarna Greger Mattsson (Diplomatarium Dalekarlicum)fornsv. halfsyskon