verb ~de ~t
hamn·ar●råka komma (till viss plats) och stanna där
Nollfallskärmshopparen hamnade i en trädtoppdet glada sällskapet hamnade till slut på en nattklubbbollen hamnade i grönsakslandet○äv. med avs. på abstrakta företeelserråka in
i viss situation som framgår av sammanhanget
hamna i svårigheterhamna ngnstans, hamna i/på ngthamna i rövarhänderserövarhänder
hamna på glasbergetseglasberg
sedan 1670Subst.:vbid1-178664hamnande