Svensk ordbok 2009, webbversion

handikappad [han`d-el.han´d-] adjektiv handikappat handi·kapp·ad●ofta substantiverat som har lägre prestations­förmåga än den normala spec. på grund av sjukdom el. skada men äv. all­männare som term nu­mera ofta ersatt av ”funktionshindrad”admin.med.psykol.yrk.JFRcohyponyminvalidcohyponymrörelsehindrad speciella bi­drag till handikappade personerslussa ut handikappade på den öppna arbets­marknaden○äv.som har sämre chanser än vad som är normalt el. rimligt på före­taget känner hon sig handikappad av sitt könsedan 1917