Svensk ordbok 2009, webbversion

hante´ring substantiv ~en ~ar hant·er·ing·en1ofta i sammansättn. (konkret) verksamhet av produktiv karaktär; spec. om närings­gren arb.bergshanteringjärnhantering○äv. om mer till­fällig syssla, ibl. av betänklig karaktärtomt­jobbarnas skumma hantering○äv. ut­vidgatkrigets grymma hanteringsedan 16352det att hantera ngt arb.SYN.synonymbehandling 1 hanteringen av av­fallet tycks vara ett nästan o­lösligt problemhantering (av ngn/ngt)sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. hantering